Guide till digital översiktsplanering, del 2

Det första steget mot en GIS-baserad, digital översiktsplan är förarbetet. Det där osynliga, kanske ibland långsamma arbetet, som inte alltid kommer att vara synligt i slutändan. Men utan en ordentlig datamodell, en väl utformad bakgrundskarta eller tydlig plan för arbetet kommer slutresultatet aldrig bli så bra som det kan bli.

Detta inlägg i serien av guider till digital översiktsplanering är främst riktad mot ”GIS-personen” i organisationen.

Datamodell

Boverket tog under 2016 fram ett förslag på en ÖP-modell. Förslaget tar upp begrepp som är lämpliga att använda i text och i kartor, men lämnar inga rekommendationer kring utseende och design.

Plan- och bygglagens krav på ställningstaganden i översiktsplanen fördelas i modellen på tre aspekter – utvecklingsstrategi, användning och hänsyn. Om de tre aspekterna hanteras enligt modellen uppfylls plan- och bygglagens krav på översiktsplanens innehåll. Allt i varje aspekt måste dock inte tillämpas. Modellen tillhandahåller en låda med byggklossar som man väljer efter behov, vilket ger möjlighet att anpassa översiktsplanen till vad som är relevant i kommunen. Samtliga klossar måste alltså inte användas. Varje aspekt behöver inte heller innebära en separat ÖP-karta. I en kommun med relativt okomplicerade förhållanden kan de kombineras till en enda plankarta. I en annan kan det behövas två eller tre kartor.

Modellen är levande på så sätt att den kommer att uppdateras löpande i takt med användningen och inkomna synpunkter. Men det modellen gör är att den ger ett ramverk som går att översätta till en teknisk datamodell i ArcGIS.

tre-aspekter
Bilden visar exempel på hur de tre olika aspekterna kan se ut. Illustration: Boverket

Boverket ger vidare vägledning genom att redovisa förslag på attributtabell för varje sådan aspekt. Genom att konstruera geoobjektsklasser i ArcGIS enligt denna mall, samt dra nytta av domänvärden och subtyper skapas både en bra grundstruktur samt möjligheten att göra redigering så enkel och kvalitetssäker som möjligt. För aspekten kring utvecklingsstrategier är det viktigt att uppnå en känsla av breda penseldrag och skisser. Dra gärna nytta av kartografiska representationer eller grafiska knep lämpade för ändamålet för att göra de läckraste av kartor. Tänk på att använda databaslagring istället för shp-filer för att kunna använda alla dessa funktioner ovan. Sätt upp en geodatabas eller dela på annat sätt upp lagringen mellan de olika faserna av processen: samråd, utställning, antagande och laga kraft.

tabell-2
Exempel på attributtabell till varje objekt i en digital kartredovisning av aspekten utvecklingsstrategi. Nivå anges om så behövs. Illustration: Boverket

Inom ramen för GEOSECMA Fysisk planering pågår även ett arbete just nu att inkludera en datamodell för översiktsplanearbete i enlighet med Boverkets förslag.

– Vi håller på att ta fram en ny databasmodell för översiktsplanering i GEOSECMA, som följer Boverkets nya ÖP-modell, säger produktchef Niclas Cederlund. Vår ambition är att den ska användas tillsammans med GEOSECMA Fysisk planering och vi ser just nu över möjligheterna att utöka modulens stöd till att även inkludera översiktsplanering. Vi för en dialog med både Boverket och några kommuner för att tillgodose både Boverkets vision och en kommuns verkliga behov.

Lägg även med kolumner som ger dig möjlighet att skapa länkar till externa dokument/sidor.

Bakgrundskarta

Att välja hur kartan ska se ut må låta som en trivial uppgift. Men missta er inte,  detta kan vara en av de viktigaste parametrarna som avgör hur pass läsbara och därmed förståeliga kartorna ska bli. Eftersom det ofta är mycket information som trängs på en översiktsplanekarta är det viktigt att den bakomliggande kartan inte tar över, stör eller förvirrar. Använd inte en vanlig topografisk karta.

Välj en ljus, minimalistisk bakgrundskarta. Det ska finnas tillräckligt med information för att förstå sambanden, men det måste vara rätt information, som är relevant för kartprodukten. Jag menar att det är även är ytterst viktigt att du tidigt sätter grunddesignen för kartan. Den ska återfinnas i alla kartor, oavsett om du gör en tryckt eller interaktiv produkt. Jag kallar detta för kartografisk design. Ta gärna hjälp av en kommunikatör och grafiker för att hitta färgskalor och signalfärger som fungerar.

Kan du lägga tid på att skapa en egen karta är friheten stor. Men tänk på att det tar många timmar att skapa en snygg bakgrundskarta, särskilt om den även ska fungera digitalt i många skalnivåer. Du kan också utnyttja redan befintliga bakgrundskartor, som i vissa fall kan fungera, särskilt om de bara ska finnas digitalt. Ett exempel är den ljusgrå kartan i ArcGIS Online, särskilt i den nya Vector Tiles-versionen (som ser fantastisk ut även på högupplösta skärmar).

Interaktiva och statiska kartor

Allt behöver inte vara interaktivt bara för att det är digitalt. I många fall är en statisk bildfil nästan bättre som presentationsmedium än en helt interaktiv karta. Det är inget fel på det, det gäller bara att känna efter när respektive sort passar bäst in. En bildfil med en snyggt designad karta, inbäddad i exempelvis en Story Map (kartberättelse) är i många fall både snabbare att ladda och enklare att förstå för läsaren – som många gånger inte är van att hantera digitala kartor med massor av funktioner. Det där med kartberättelser kommer jag att återkomma till i denna bloggserie!

Du kan också tipsa dina kollegor om att det med ditt ArcGIS-abonemang även följer med kostnadsfria licenser för ArcGIS Maps for Adobe Creative Cloud (kräver namngivna användare). Så om ni exempelvis använder Adobe Illustrator eller Adobe Photoshop tillsammans med ArcGIS för att lägga den sista touchen vid kartorna så har det arbetet nu blivit mycket enklare!

Plan för arbetet

Precis som i alla projekt krävs det planering och struktur för att lyckas med en digital översiktsplan. Det är viktigt att du som GIS-person får vara delaktig i projektgruppen på likvärdig nivå. Tider och överenskommelser kring leveranser måste hållas. Dra nytta av GEOSECMA Webb eller ArcGIS Online för att löpande publicera utkast internt i projektet, så att feedback och dialog kan vara effektiv. Fortsätt även arbetet med att skapa en gemensam förståelse för varandras utmaningar löpande under projektets gång. Dialog och samsyn av läget kan aldrig upprepas för många gånger!

Så. Är datamodellen på plats? Kartor har börjat produceras? Då är det kanske dags för en första medborgardialog?! Det blir temat för nästa del av denna blogg-serie!

Del ett av denna guide publicerades här.

Del tre av denna guide publicerades här.

4 reaktioner på ”Guide till digital översiktsplanering, del 2

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.